﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1383
Titel Begreppslista
Titel.kortform Begreppslista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad Komponentfysik -- en introduktion
Utgivningsår 2008
Utgåvenr
Ställe 8. Begreppslista, s. 173--182
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation LTH
Utgivare.2.nu.organisation Lunds tekniska högskola, Lunds universitet
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE absorption
svFK En process där t.ex. en foton fångas upp av ett material och försvinner. Fotonens energi överförs till t.ex. en elektron i valensbandet och en fri elektron skapas i ledningsbandet samtidigt som det skapas ett fritt hål i valensbandet.
svRETE generation, ledningsband, valensband

svTE acceptor
svFK En oftast medveten förorening i en halvledare med en valenselektron mindre än den atom den ersätter. Det skapas därför direkt ett fritt hål i valensbandet utan att det skapas motsvarande fria elektron i ledningsbandet. Under normala förhållanden är koncentrationen av fria hål lika stor som koncentrationen av acceptorer.
svRETE donator, valensband

svTE ackumulation
svFK Med en spänning på gaten på en MOS-struktur kan man dra till sig fria laddningsbärare vid ytan. Om man drar till sig majoritetsladdningsbärare så skapas ett skikt med högre koncentration vid ytan. Man har skapat ackumulation vid ytan.
svRETE majoritetsladdningsbärare

svTE arbetsmoder
svFK Den bipolära transistorn har tre poler och kan därför ha fyra möjliga spänningskombinationer när det gäller positiv eller negativ spänning. Normalt tittar man på spänningen mellan bas och emitter och mellan bas och kollektor. För en npn-transistor gäller: För normal eller aktiv mod är UBE > 0 och UBC < 0, där förstärkningen är den tilltänkta; För inverterad mod är UBE < 0 och UBC > 0, där förstärkningen är lägre än tilltänkt; För bottnad mod är UBE > 0 och UBC > 0, där basströmmen är större än i aktiv mod och riktningen på kollektorströmmen är odefinierad. Riktningen ges av vilken av spänningarna som är störst. Och för stryp mod är UBE < 0 och UBC < 0, där båda övergångarna är backspända och det i princip inte går några strömmar, bara backström.
svRETE backström

svTE asymmetrisk diod
svDF diod där p- och n-skikten har olika dopningskoncentrationer
svRETE symmetrisk diod
svAN Det gör att diodens egenskaper bestäms av den lågdopade sidan.

svTE backström
svDF strömmen i backriktningen i en diod
svAN I idealfallet ges den av gradienten av majoritetsladdningsbärare på den lågdopade sidan. Den är därför i princip oberoende av backspänningen. I en verklig diod ges den av generation av laddningsbärare i rymdladdningsområdet. Ju större backspänning, desto större rymdladdningsområde och desto större volym och desto större ström. För stora backspänningar ökar strömmen därför som roten ur backspänningen, eftersom rymdladdningsområdet ökar med just roten ur den pålagda backspänningen vid stora backspänningar.

svTE bandgap
svDF energiintervallet mellan överkanten på valensbandet och underkanten på ledningsbandet
svAN Det finns inga energitillstånd i det intervallet, så det finns därför inga elektroner med den här energin. Jämför med energiintervallen mellan skalen i en enskild atom. Bandgapet separerar valensbandet från ledningsbandet.

svTE basresistans
svDF resistensen för basströmmen genom basen
svAN En ren driftström. I en väldesignad transistor är den försumbar.

svTE basström
svDF strömmen som går genom kontakten på basen på en bipolär transistor
svAN I normal arbetsmod är den en ren driftström i basen och den genereras av injektion av laddningsbärare från basen till emittern. Den ges av vad som händer med de injicerade laddningsbärarna i emittern.

svTE CMOS
svUPTE p-MOSFET
svUPTE n-MOSFET
svFK En teknologi som är mycket viktig i framför allt digitala tillämpningar. Den bygger på att man har en p-MOSFET och en n-MOSFET i serie mellan jord och drivspänningen. De drivs av samma inspänning, vilket innebär att minst en av dem är strypt för en given inspänning. Det gör att det i statiska situationer inte går någon ström i kretsen. Det i sin tur medför en drastiskt minskad strömförbrukning och därmed en låg effektutveckling vilket är nödvändigt i t.ex. datorprocessorer.

svTE diffusionskapacitans
svFK När det går en framström genom en pn-övergång så finns det ett överskott av minoritetsladdningsbärare i de neutrala delarna på var sida av övergången. Koncentrationen och profilen ändras med strömmen. Det gör en förändring av spänningen över övergången medför en förändring av laddningen. Det ger upphov till en kapacitans som bara finns vid framspänning. Vid backspänningar ändras inte laddningsprofilen och därför finns inte diffusionskapacitansen vid backspänning. Kapacitansen ändras med strömmen genom pn-övergången och är därför en småsignalkapacitans.
svRETE minoritetsladdningsbärare

svTE diffusionsström
svDF ström som beror på en skillnad i koncentrationen av laddningsbärare
svRETE laddningsbärare
svAN Laddningsbärare rör sig från hög koncentration till låg koncentration. Den ger inte upphov till något spänningsfall.

svTE diodekvationen
svDF ekvationen beskriver hur strömmen genom en pn-övergång beror på spänning, geometri och materialparametrar
svRETE intrinsisk laddningsbärarkoncentration
svAN Det viktiga är att strömmen beror exponentiellt på spänningen och temperaturen. Strömmen har också ett implicit beroende på bandgapet genom den intrinsiska laddningsbärarkoncentrationen.

svTE donator
svFK En oftast medveten förorening i en halvledare med en valenselektron mer än den atom den ersätter. Det skapas därför direkt en fri elektron i ledningsbandet. Under normala förhållanden är koncentrationen av fria elektroner lika stor som koncentrationen av donatorer.
svRETE acceptor, ledningsband

svTE drifthastighet
svDF medelhastigheten som laddningsbärarna har i ett elektriskt fält
svRETE gränshastighet, laddningsbärare
svAN För låga elektriska fält ökar hastigheten linjärt med fältet. Vid höga fält når laddningsbärarna en maximal hastighet, gränshastigheten.

svTE driftström
svDF ström som uppstår när fria laddningsbärare utsätts för ett elektriskt fält
svRETE laddningsbärare
svAN Strömmen är den som finns i Ohms lag och ger upphov till ett spänningsfall.

svTE Earlyeffekten
svDF effekt som påverkar kollektorströmmen när man ändrar spänningen mellan kollektor och emitter
svRETE basström
svAN Med ökande spänning ökar även kollektorströmmen. Det händer eftersom den ökande spänningen ökar backspänningen av bas-kollektorövergången. Därmed minska den neutrala delen av basen, vilket i sin tur ökar koncentrationsgradienten i basen och därmed ökar kollektorströmmen. Eftersom inte bas-emitterövergången påverkas så ändras inte basströmmen.

svTE elektron
svDF elementarpartikel som har negativ laddning

svTE emission
svFK En process som resulterar i att något skapas, t.ex. en foton eller en elektron. I en halvledare talar man ofta om fotonemission, som normalt sker när en elektron i ledningsbandet rekombinerar med ett hål i valensbandet. Det som då kan hända är att en foton skapas, där fotonens energi ges av bandgapet.

svTE emitterström
svDF strömmen som går ut genom emittern
svRETE basström, kollektorström, laddningsbärare
svAN I normal arbetsmod är det summan av bas- och kollektorströmmarna. Det är en kombination av en driftström som består av laddningsbärare som injiceras från emittern till basen och en diffusionsström som består av laddningsbärare som injiceras från basen till emittern.

svTE excitation
svUPTE termisk excitation
svDF process som resulterar i att en elektron lyfts från valensbandet till ledningsbandet där en fri elektron och ett fritt hål skapas
svRETE ledningsband, valensband
svAN Det kan ske genom termisk excitation, där ett fåtal elektroner har tillräckligt stor del av elektronkollektivets termiska energi för att ta sig upp i ledningsbandet. Det kan också skapas genom att en foton absorberas och en elektron lyfts till ledningsbandet, i en process som kallas fotoexcitation. I det fallet måste fotonens energi överstiga bandgapets energi.

svTE Fermi-nivå
svFK Ett viktigt begrepp inom halvledarfysiken. Den beskriver en statistisk energinivå, som definieras som den energi där det är 50 % chans att hitta en elektron, om det finns ett tillstånd där. I en metall är det enkelt, eftersom det normalt finns tillstånd kring Fermi-nivån. I en halvledare ligger Fermi-nivån normalt i bandgapet där det inte finns några tillstånd. I en dopad halvledare ges Fermi-nivån av dopningskoncentrationen. De viktiga poängerna med Fermi-nivån är: 1) Den är konstant i ett system i jämvikt, vilket innebär att Fermi-nivån i ett system med olika dopning är konstant. Fermi-nivån kan alltså användas som referensnivå. 2) Det finns en direkt koppling mellan Fermi-nivån och laddningsbärarkoncentrationerna. I en opåverkad halvledare ges Fermi-nivån av laddningsbärarkoncentrationen. Påverkas Fermi-nivån kan även laddningsbärarkoncentrationen påverkas.

svTE flatbandspänning
svDF den spänning som behöver läggas på gaten i en MOS-struktur för att banden i halvledaren ska vara helt flata (speciellt vid ytan)
svAN Det innebär att det varken är utarmning eller ackumulation i halvledaren. För en ideal MOS-struktur är denna spänning 0.

svTE fotodiod
svDF diod som ger en ström ifrån sig när den belyses
svRETE kortslutningsström
svAN Det sker när elektron-hål-par skapas i rymdladdningsområdet, där det inbyggda fältet separerar elektroner och hål. Elektronerna går mot n-kontakten och hålen mot p-kontakten. Det i sin ger en ström från dioden till en yttre krets utan att man lägger en yttre spänning över den. Ström-spänningskurvan ser ut som en vanlig diodkurva, med den skillnaden att den är förflyttad ner med en konstant ström, kortslutningsströmmen, en ström som är proportionell mot ljusintensiteten.

svTE fotoledare
svDF resistor vars resistans minskar när man lyser på den
svAN Den enklaste typen av fotodetektor som till skillnad mot en fotodiod behöver en yttre spänning för att fungera. Orsaken till den minskande resistansen är att det skapas extra laddningar när man belyser den. Dessa extra laddningsbärare är fler än utan belysning, vilket ger en lägre resistans.

svTE fototransistor
svDF transistor vars backspända bas-kollektorövergång fungerar som en fotodiod
svRETE basström, fotodiod
svAN När de genererade laddningsbärarna tar sig över basen till den framspända bas-emitterövergången kommer den strömmen att förstärkas som en vanlig basström, vilket ger en förstärkt fotoström jämfört med fotodioden.

svTE generation
svUPTE optisk absorption
svDF process som lyfter en elektron (eller flera elektroner) från valensband till ledningsband
svRETE bandgap, excitation
svAN Därigenom skapas fria elektroner. Samtidigt skapas lika många fria hål. Exempel på processer är: termisk excitation, där ett fåtal elektroner har tillräckligt med energi att hoppa över bandgapet och optisk absorption, där elektorn lyfts från valensband till ledningsband genom att en foton överlämnar sin energi till elektronen. Förutsättningen för den senare är att fotonens energi är minst lika stor som bandgapet.

svTE generationshastighet
svDF antalet elektroner som genereras per tidsenhet

svTE gränshastighet
svDF den högsta driftshastighet som en laddningsbärare kan ha i ett givet material
svAN Med ett fält som överstiger det kritiska fältet går det inte att öka hastigheten över gränshastigheten.

svTE halvledare
svUPTE isolator
svDF material vars bandstruktur har ett helt fyllt valensband och ett helt tomtledningsband, där valensbandskanten ligger under ledningsbandskanten
svRETE bandgap, valensband
svAN Banden är separerade av ett bandgap. Elektronerna är i princip orörliga i valensbandet och det krävs energi för att lyfta en elektron till ledningsbandet där den kan röra sig fritt i materialet. Om bandgapet är ”litet” (typisk mindre än 3 eV) så rör det sig om en halvledare och om det rör sig om ett ”stort” bandgap rör det sig om en isolator. Gränsen mellan halvledare och isolator är lite diffus. I dag kan man även använda en klassisk isolator som diamant (bandgap över 5 eV) användas i elektronik, speciellt för applikationer som kräver hög temperatur. Historiskt definierades isolatorn som ett material med god elektrisk isolationsförmåga och halvledaren som ett material med varken bra ledningsförmåga eller bra isolationsförmåga. Ledningsförmågan kan ökas genom att dopa dem.
svRETE metall

svTE hybrid-&#x03C0;-modellen
svFK En småsignalmodell som beskriver transistorn med hjälp av ett antal linjära parametrar, där alla parametrar är utvecklade kring ett viloläge med spänningar mellan bas och emitter; och bas och kollektor. Den talar om hur strömmarna i transistorn ändras med små förändringar i spänningarna.

svTE hål
svDF laddningsbärare som motsvarar elektronen, men med positiv laddning
svRETE valensband
svAN Egentligen beskriver den avsaknaden av en elektron i valensbandet, men den beter sig som en partikel med positiv laddning och en massa i samma storleksordning som elektronen.

svTE högnivåinjektion
svFK Vid hög framspänning av en pn-övergång injiceras så många minoritetsladdningsbärare att koncentrationen är i samma storleksordning som majoritetsladdningsbärarkoncentrationen. Det innebär att idealitetsfaktorn blir 2, jämfört med 1 för en vanlig diffusionsström.
svRETE diffusionsström, majoritetsladdningsbärare, minoritetsladdningsbärare

svTE ideal MOS-struktur
svDF MOS-struktur där Fermi-nivån i gate och halvledare är på samma nivå redan innan de är i kontakt via oxiden
svRETE Fermi-nivå, flatbandspänning
svAN Det gör att flatbandspänningen är 0, och banden i halvledaren är flata utan någon pålagd yttre spänning.

svTE idealitetsfaktor
svFK En faktor som ingår i diodekvationen. Den talar om hur snabbt diodströmmen ändras med pålagd spänning, där den yttre spänningen divideras med idealitetsfaktorn i diodekvationen. Vid ren diffusionsström är idealitetsfaktorn 1, vid ren rekombinationsström och högnivåinjektion är den 2, dvs. strömmen ökar snabbast med ökad fram spänning vid ren rekombinationsström. I en verklig diod har man oftast en faktor som ligger mellan 1 och 2.
svRETE diodekvationen, idealitetsfaktor, rekombinationsström

svTE inbyggd spänning
svDF den spänning som genereras av det elektriska fältet som i sin tur skapas av de joniserade laddningsbärarna i rymdladdningsområdet på en pn-övergång
svRETE utarmningsområde

svTE intrinsisk halvledare
svDF halvledare vars egenskaper bara beror på värdkristallens egenskaper
svRETE acceptor, donator
svAN Det enklaste fallet är när halvledaren är helt ren, men det kan röra sig om en halvledare som har lika stor koncentration av acceptorer som donatorer.

svTE intrinsisk laddningsbärarkoncentration
svDF den laddningsbärarkoncentration som en intrinsisk halvledare har
svRETE bandgap, intrinsisk halvledare
svAN Den ges i första hand av temperaturen och bandgapet.

svTE inträngningsdjup
svFK En materialparameter som talar om hur långt in ljus tränger i en viss halvledare. Ljusets intensitet avtar exponentiellt, där intensiteten har avtagit till 37 % vid just inträngningsdjupet.

svTE inversion
svFK Används i MOS-strukturen som en beteckning på att man byter typ av laddningsbärare med störst koncentration genom att lägga på en spänning på gaten. Man har alltså en större koncentration av substratets minoritetsladdningsbärare än majoritetsladdningsbärare vid ytan.
svRETE laddningsbärare, majoritetsladdningsbärare, minoritetsladdningsbärare

svTE inversionskanal
svDF det skikt av minoritetsladdningsbärare som skapas vid ytan vid stark inversion
svRETE minoritetsladdningsbärare

svTE kollektorström
svDF strömmen genom kollektorkontakten
svAN Definieras positiv in genom kollektorkontakten. I normal arbetsmod så består den av en ren driftström som beror på laddningsbärare som injiceras från emittern till basen.

svTE konduktans
svFK Storhet som talar om hur strömmen beror på spänningen. Något som typiskt gäller för en resistor.

svTE konduktivitet
svFK En materialparameter som från geometrin (längd och area) ger konduktansen.
svRETE konduktans

svTE kort diod
svFK I en kort diod når samtliga injicerade minoritetsladdningsbärare fram till kontakten på sidan där de injiceras. Det gör att samma typ av laddningsbärare kommer från kontakten på ena sidan och tar sig över rymdladdningsområdet till kontakten på andra sidan av dioden.
svRETE lång diod, minoritetsladdningsbärare, utarmningsområde

svTE kortslutningsström
svDF den ström man får ut ur en fotodiod eller solcell när man kortsluter utgången på den
svRETE fotodiod
svAN Den är direkt proportionell mot ljusintensiteten.

svTE kritiskt fält
svDF det lägsta elektriska fältet som krävs för att laddningsbärare ska uppnå sin gränshastighet i ett givet material
svRETE gränshastighet, laddningsbärare

svTE laddning
svFK Den totala mängden av laddningar.

svTE laddningskoncentration
svDF koncentration av laddning

svTE laddningsbärare
svDF partiklar som kan röra sig och ta med sig laddning
svRETE hål, laddning
svAN I halvledare handlar det om elektroner och hål. I gaser kan det t.ex. vara joniserade atomer.

svTE laserdiod
svDF lysdiod, där ljuset ut ur den uppfyller kraven på laserljus, dvs. bara en våglängd (färg) och allt ljus har samma fas
svRETE lysdiod
svAN Konstrueras med en speciell design av lysdioden.

svTE lavingenombrott
svFK Vid en tillräckligt stor backspänning av en pn-övergång kan man få en situation där en elektron i ledningsbandet får så mycket energi att den kan lyfta en elektron från valensbandet upp till ledningsbandet. Det innebär att man har nu har två fria elektroner och ett fritt hål, vilket i det närmaste innebär en tredubbling av strömmen i dioden bara på en multiplikation. Med ett flertal multiplikationer så blir effekten mycket större. Effekten används i Zenerdioder med höga spänningar och i fotodioder för att skapa en intern strömförstärkning.
svRETE hål, ledningsband, valensband, Zenerdiod

svTE ledningsband
svDF det band som skapas av det första tomma skalet hos de atomer som förs ihop i en kristall för att bilda en halvledare
svRETE bandgap, halvledare, valensband
svAN Det separeras från valensbandet av bandgapet. Det är här som de rörliga elektronerna befinner sig.

svTE linjära området
svDF det område där strömmen mellan drain och source ökar med ökande spänningen mellan drain och source i MOSFET:en
svRETE mättnadsområdet

svTE litografi
svFK En metod att överföra ett mönster till något annat. I halvledarsamband handlar det om att överföra ett mönster från en mask till en halvledare. Det görs oftast genom att en ljuskänslig film läggs på halvledarens yta och ytan belyses sedan genom en mask. Filmen kan efter exponeringen framkallas. Den mönstrade filmen används för att göra mönster i halvledaren genom att göra t.ex. implanteringar med olika dopningar.

svTE lysdiod
svDF diod som vid framspänning ger ljus ut
svRETE lång diod, majoritetsladdningsbärare, minoritetsladdningsbärare, rekombination
svAN Det sker genom att de injicerade minoritetsladdningsbärarna rekombinerar med majoritetsladdningsbärarna. En förutsättning är att rekombinationen sker genom att det skickas ut en foton. Lysdioden är per definition därför en lång diod.

svTE lång diod
svFK I en lång diod når aldrig de injicerade laddningsbärarna fram till kontakten, utan de rekombinerar med majoritetsladdningsbärarna på sidan där de injiceras. Det innebär strömmen från kontakten består av majoritetsladdningsbärare. Det gör att en typ av laddningsbärare kommer in genom ena kontakten, tar sig över övergången, rekombinerar och den andra typen av laddningsbärare tar sig in genom den andra kontakten. OBS! De två typerna av laddningsbärare rör sig i olika riktningar i dioden.
svRETE kort diod, majoritetsladdningsbärare

svTE majoritetsladdningsbärare
svFK I en dopad halvledare beskriver det den typ av laddningsbärare som kommer från dopningen, vilket betyder att de är betydligt fler än den andra typen, minoritetsladdningsbärarna. Beteckningen är endast meningsfylld i dopade halvledare.
svRETE minoritetsladdningsbärare

svTE massverkans lag
svFK En av de viktigaste lagarna som styr halvledare. Den säger att man i termisk jämvikt alltid har samma produkt av koncentrationen av de två typerna av laddningsbärare. Det betyder att om man ökar den ena så minskar den andra. Produkten är den intrinsiska laddningsbärarkoncentrationen i kvadrat.
svRETE intrinsisk laddningsbärarkoncentration

svTE maximal fältstyrka
svFK I en pn-övergång så ökar fältstyrkan (åtminstone absolutbeloppet) in mot mitten. Den maximala fältstyrkan är mitt i själva övergången mellan p- och n-material. Produkten av den maximala fältstyrkan och utsträckningen av rymdladdningsområdet är en triangel som ger den inbyggda spänningen.

svTE metall
svDF material vars bandstruktur har ett delvis fyllt valensband, eller så ligger valensbandskanten över ledningsbandskanten
svRETE halvledare, valensband
svAN Det viktiga är att det krävs mycket lite energi för att lyfta upp en elektron för at den ska kunna flytta runt i materialet. Historiskt definierades det som ett material med god elektrisk ledningsförmåga.

svTE minoritetsladdningsbärare
svFK I en dopad halvledare beskriver det den typ av laddningsbärare som inte kommer från dopningen, vilket betyder att de är betydligt färre än den typ som kommer från dopningen, majoritetsladdningsbärarna. Beteckningen är endast meningsfylld i dopade halvledare.
svRETE majoritetsladdningsbärare

svTE minoritetsladdningsbärarinjektion
svDF den process som får majoritetsladdningsbärare på ena sidan om en pn-övergång att ta sig över till andra sidan, där de är minoritetsladdningsbärare
svRETE diodekvationen, minoritetsladdningsbärare
svAN Det är den processen som resulterar i strömmens exponentiella beroende på den pålagda spänningen i diodekvationen.

svTE Moores lag
svFK En observation gjord på 1960-talet, i den integrerade kretsens barndom, att antalet komponenter i en krets fördubblas inom en väldefinierad tidsperiod. Ursprungligen rörde det sig om 12 månader, när det handlade om mindre än 100 komponenter. 40 år senare har tiden ökat till 18 månader, men det stämmer fortfarande att antalet komponenter fördubblas under en väldefinierad tidsperiod.

svTE mättnadsområdet
svDF det område där strömmen mellan drain och source är oberoende av spänningen mellan drain och source i MOSFET:en
svRETE linjära området

svTE n+p-diod
svDF asymmetrisk diod där dopningskoncentrationen på n-sidan är betydligt högre än den på p-sidan
svRETE p+n-diod

svTE n-MOS
svDF MOS-struktur där inversionsskiktet är n-typ där strömtransporten sker med elektroner
svRETE p-MOS
svAN Det innebär att halvledaren ursprungligen är av p-typ.

svTE optokomponenter
svDF komponenter som antingen omvandlar ljus till en elektrisk signal eller en elektrisk signal till ljus
svRETE fotodiod, lysdiod
svEX Typiska exempel är fotodioden och lysdioden.

svTE oxidkapacitans
svUPTE gate
svFK En MOS-struktur består av en halvledare, en gate och ett oxidskikt mellan dem. Det gör att det är en plattkondensator kallas oxidkapacitans. Kapacitansen ges av arean på gaten och isolatorn mellan gaten och substratet.
svRETE halvledare
RIFR Fråga?/HNI

svTE parasiteffekter
svDF effekter som gör att den ideala strömförstärkningen som man räkna fram från materialparametrar och geometri inte stämmer med den verkliga förstärkningen
svRETE Earlyeffekten, lavingenombrott, rekombinationsström
svAN Det finns effekter som minskar förstärkningen: rekombinationsström i bas-emitterövergången och högnivåinjektion i basen, och effekter som ökar förstärkningen: Earlyeffekten och lavingenombrott i bas-kollektorövergången.

svTE Pauliprincipen
svFK En princip som säger att två elektroner som känner av varandra inte kan ha exakt samma energitillstånd. Det betyder att om man för ihop två atomer så kommer varje elektrontillstånd att splittras upp i två tillstånd.

svTE pin-diod
svDF diod där man har stoppat in ett intrinsiskt skikt mellan n- och p-sidan
svAN Det ger ett lägre maximalt elektriskt fält och det gör att dioden kan hantera höga spänningar utan att man får lavingenombrott. I fotodioder ger det extra intrinsiska området en större volym där absorberade fotoner ger upphov till en fotoström, dvs. fotodioden har blivit känsligare.

svTE p-MOS
svDF MOS-struktur där inversionsskiktet är p-typ där strömtransporten sker med hål
svRETE n-MOS
svAN Det innebär att halvledaren ursprungligen är av n-typ.

svTE p+n-diod
svDF asymmetrisk diod där dopningskoncentrationen på p-sidan är betydligt högre än på n-sidan
svRETE n+p-diod

svTE rekombination
svDF process där en eller flera elektroner faller tillbaka till valensbandet från ledningsbandet
svRETE ledningsband, valensband
svAN Det kan ske genom att överskottsenergin skickas ut i form av en foton.

svTE rekombinationshastighet
svDF antalet rekombinerande elektroner (och hål) per tidsenhet
svRETE rekombination

svTE rekombinationsström
svFK Vid låg framspänning drabbas dioden av att majoritetsladdningsbärarna som skickas in från de neutrala områdena rekombinerar med varandra i rymdladdningsområdet. Vid en ren rekombinationsström så skickas laddningsbärare in i rymdladdningsområdet, utan att några av dem tar sig över till andra sidan. Strömmen genom dioden består av lika många elektroner från n-sidan som hål från p-sidan.
svRETE majoritetsladdningsbärare, rekombination, utarmningsområde

svTE resistivitet
svFK En materialparameter som tillsammans med geometrin (längd och area) ger resistansen. Värdet kan hämtas i t.ex. TEFYMA.

svTE rörlighet
svSYTE mobilitet
svFK En materialparameter som tala om hur lättrörliga laddningsbärare är i ett elektriskt fält. Ju högre rörlighet desto större ström för en given spänning.

svTE Schottkydiod
svDF diod som består av en halvledare och en metall, istället för två halvledare med olika typ av dopning
svRETE asymmetrisk diod, halvledare, n+p-diod, p+n-diod
svAN Om halvledaren är n-typ kan man se den som en p+n-diod och om halvledaren är p-typ kan man se den som en n+p-diod. Den har oftast en lägre inbyggd spänning än motsvarande asymmetriska diod.

svTE serieresistans
svDF den resistans som finns i serie med t.ex. en pn-övergång
svAN Det är en resistans som därför kan ge upphov till ett spänningsfall när det går en driftström genom den. Oftast rör det sig om resistanser i de neutrala områdena i komponenter. Resistansen är för majoritetsladdningsbärare som transporteras med driftström.
svRETE majoritetsladdningsbärare

svTE småsignalmodell
svDF modell som utgår från ett statiskt läge på t.ex. en transistor och gör en förenkling av hur en liten förändring av t.ex. insignalen påverkar utsignalen
svAN För komponenter som har ett komplicerat beroende (t.ex. den bipolära transistorns exponentiella strömberoende på inspänningen) vill man oftast förenkla till ett linjärt beroende. Under förutsättning att det rör sig om små signaler är felet man gör genom att introducera ett linjärt beroende litet. Ju större signal desto större fel.

svTE stark inversion
svFK Inversion betyder att man genom yttre påverkan skapar fler minoritetsladdningsbärare än majoritetsladdningsbärare. Med stark inversion menas att man har fler minoritetsladdningsbärare än man hade majoritetsladdningsbärare utan påverkan. I de flesta fall betyder det att det finns fler minoritetsladdningsbärare än dopningsatomer.
svRETE majoritetsladdningsbärare, minoritetsladdningsbärare, svag inversion

svTE strömförstärkning
svFK Den bipolära npn-transistorn fungerar genom att en liten ström in genom baskontakten (basström) drar med sig en större ström in genom kollektorkontakten (kollektorström). Kvoten mellan kollektorströmmen och basströmmen är strömförstärkningen.
svRETE basström, kollektorström

svTE svag inversion
svFK Inversion betyder att man genom yttre påverkan gör att man har fler minoritetsladdningsbärare än majoritetsladdningsbärare. Med svag inversion menas att man har fler minoritetsladdningsbärare än majoritetsladdningsbärare, men inte fler än majoritetsladdningsbärarna utan påverkan. I de flesta fall betyder det att det finns fler dopningsatomer än minoritetsladdningsbärare.
svRETE majoritetsladdningsbärare, minoritetsladdningsbärare, stark inversion

svTE symmetrisk diod
svDF diod där dopningskoncentrationen på n-sidan är lika stor som den på p-sidan
svRETE asymmetrisk diod

svTE transkonduktans
svFK Ett begrepp som talar om hur utströmmen beror på inspänningen. Begreppet används för att beskriva komponenter där in- och utsignalen inte ligger över samma poler.
svEX Ett typiskt exempel är den bipolära transistorn, där insignalen ligger mellan bas och emitter, medan utsignalen ligger mellan kollektor och emitter.
svRETE konduktans

svTE termisk energi
svDF rörelseenergi relaterad till temperaturen
svAN I en gas är det molekylerna som rör sig och där ökar molekylernas medelhastighet med temperaturen. I en kristall är det elektronerna som rör sig och har en termisk hastighet. Eftersom det rör sig om en statistisk hastighet så finns det elektroner som i det närmaste står still i kristallen och en del som rör sig väldigt mycket. En mycket liten del av elektronerna har tillräckligt med energi för att ta sig över till ledningsbandet där de kan röra sig fritt i kristallen.

svTE termisk jämvikt
svFK Ett av de viktiga begreppen inom halvledarfysiken. Termisk jämvikt betyder att det inte går någon ström genom systemet, dvs. det finns inga yttre spänningar och det finns inga yttre excitationskällor som t.ex. belysning. Dessutom har hela systemet samma temperatur. En förutsättning är också att det är möjligt för laddningsbärare att röra sig till alla delar av systemet, t.ex. ta sig från n-sidan till p-sidan av en diod.

svTE tomgångsspänning
svFK I en solcell är tomgångsspänningen den största spänningen man kan få ut ur den. Det sker när solcellen inte levererar någon ström. Till skillnad från kortslutningsström är den inte proportionell mot ljusintensiteten. Däremot ökar den med intensiteten.

svTE tröskelspänning
svFK I en MOS-struktur krävs ofta en spänning på gaten för att skapa en inversionskanal. Den minsta spänning som ger stark inversion kallas tröskelspänning. För en ideal n-MOS-struktur är tröskelspänningen positiv och för en ideal p-MOS-struktur är den negativ. För en verklig n-MOS-struktur är den högre än flatbandsspänningen och för en verklig p-MOS-struktur är den lägre än flatbandsspänningen.

svTE tunneldiod
svDF diod konstruerad så att den har ett tunnelgenombrott vid en väldefinierad framspänning som är betydligt lägre än den vanliga framspänningen
svRETE Fermi-nivå, tunnelgenombrott
svAN Det gör att man utöver den vanliga strömmen som ökar exponentiellt med ökande framspänning har en puckel vid en låg framspänning. En förutsättning är att dioden har höga dopningskoncentrationer på båda sidor, vilket leder till att Fermi-nivån ligger ute i banden på båda sidor. Vid en låg framspänning kommer därför elektronerna just under Fermi-nivån i ledningsbandet på n-sidan att tunnla direkt in till hålen just över Fermi-nivån i valensbandet på p-sidan. Vid högre framspänningar kommer valensbandskanten på p-sidan att ligga över ledningsbandskanten på n-sidan, vilket gör att tunnlingen inte längre är möjlig och strömmen avtar därför med ökande spänning. Det finns ett område som har negativ småsignalresistans, där strömmen minskar med ökande spänning. Den här typen av dioder kan användas i oscillatorkretsar, eftersom den kan ha tre olika spänningar för samma ström.

svTE tunnelgenombrott
svFK Om en diod är så kraftig dopad att Fermi-nivån ligger ute i valensbandet på p-sidan och i ledningsbandet på n-sidan så får man en diod vars inbyggda spänning (i volt) överstiger bandgapet (i elektronvolt). Den kraftiga dopningen gör att rymdladdningsområdet är mycket kort. Med en liten framspänning av dioden kommer det att finnas många elektroner i ledningsbandet på n-sidan på samma energi som många hål i valensbandet på p-sidan. Det gör att elektroner kan gå från ledningsbandet på n-sidan direkt till valensbandet på p-sidan utan att ta vägen över ledningsbandet på p-sidan. Det sker med kvantmekanisk tunnling.
svRETE bandgap, Fermi-nivå, tunneldiod, utarmningsområde, valensband

svTE utarmningskapacitans
svDF utarmningsområdet i en pn-övergång innehåller rymdladdning som beter sig som en kapacitans
svRETE utarmningsområde
svAN Positiv laddning på n-sidan och negativ laddning på p-sidan. Vid en ändrad spänning över övergången ändras mängden laddning genom att utarmningsområdets utsträckning ändras. Kapacitansen ändras med spänning och är därför en småsignalkapacitans. Utarmningskapacitansen ökar med framspänning och minskar med backspänning av övergången.

svTE utarmningsområde
svSYTE RLO
svSYTE rymdladdningsområde
svDF området kring själva övergången mellan ett p- och ett n-område där det (i princip) inte finns några fria laddningsbärare
svAN Det enda som finns är det joniserade dopningsatomerna, vilket leder till ett elektriskt fält som i sin tur leder till en inbyggd spänning. Därför kallas det också rymdladdningsområde. Det finns ett utarmningsområde i alla pn-övergångar kring själva övergången. Dessutom finns det vid ytan på en MOS-struktur i spänningsområdet mellan flatband och stark inversion.

svTE valensband
svDF band som skapas av det yttersta fyllda skalet (där valenselektronerna finns) på de atomer som förs ihop i en kristall för att bilda en halvledare
svRETE halvledare
svAN Det separeras från ledningsbandet av bandgapet. Det är här som de rörliga hålen befinner sig, och där elektronerna i princip är orörliga. Genom att dela de fyra valenselektronerna med fyra grannar genom kovalenta bindningar kan kisel generera ett fyllt valensband och därigenom vara en halvledare.

svTE Zenerdiod
svUPTE Zenerspänning
svDF diod som fungerar som en vanlig diod i framriktningen, men som har ett genombrott i backriktningen
svAN Genombrottet visar sig som en kraftig ökning av backströmmen vid en välbestämd spänning, Zenerspänningen. Genombrottet kan antingen vara ett Zenergenombrott, för dioder med låga Zenerspänningar eller ett lavingenombrott för Zenerdioder med höga Zenerspänningar.

svTE Zenergenombrott
svUPTE kvantmekanisk tunnling
svFK När man backspänner en diod kommer man till ett läge där toppen på valensbandet på p-sidan ligger över botten på ledningsbandet på n-sidan. Det gör att elektroner kan gå från valensbandet på p-sidan direkt till ledningsbandet på n-sidan utan att ta vägen över ledningsbandet på p-sidan. Det kan bara ske med kvantmekanisk tunnling, vilket förutsätter att rymdladdningsområdet är mycket kort, vilket i sin tur förutsätter höga dopningskoncentrationer på både n- och p-sidan. Effekten används i Zenerdioder med låg Zenerspänning.
svRETE valensband, Zenerdiod

svTE övergångsfrekvens
svDF den frekvens där förstärkningen hos en transistor har gått ner till ett
svAN Över den här frekvensen får man en förminskning av signalen och under den får man en förstärkning. Vid den här frekvensen går man över från att ha en förstärkning till att ha en förminskning.
